Så är det.

Jag lovade mig själv för ett tag sen att jag inte skulle bry mig om vad folk tycker.
Jag skulle inte bli ledsen över motgångar, utan bara fortsätta.
Ja.
det var lättare sagt än gjort.

Jag blev sårad.
Och jag kommer inte låtsas som att det är okej,
för det är det inte.
Jag kan inte bara återgå til det normala.
Känner mig ful och oälskad just nu.
Jag kan inte hjälpa att jag känner så, men det gör jag.
Och det kommer jag göra fram tills att det vänder igen,
om det nånsin kommer göra det.

Det är som en jävla berg- och dalbana.
Jag orkar inte.

Ena stunden är det underbart
andra studen vill man bara åka hem.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0